Avslutsmöte

20 minuter kvar tills vårt avslutsmöte med våra amanuenser(studentvakter/biblioteksvärdar) börjar.
Jag har tagit emot maten, ställt upp den(med platsen kvar) o insåg att vi inte har några servetter. Hm. Jaja de får nöja sig med vanligt papper på rulle. Det är iallafall inte en toarulle. Haha.
Fem av våra amanuenser slutar oxå så de ska få lite choklad och biobiljett. Rätt mesig present egentligen men en biljett kostar ju rätt mkt idag. De får ju buffé så det är ju inte fel.
Hoppas allt går bra. Jag gillar inte att prata inför folk men D är ba o gört! I can do it!! :)

Idag lämnade jag fem rör blod. Yey. Hade sån hemsk yrsel igår att jag inte kunde gå till jobbet. Så läskigt. Det var som om jag åkte karusell hela tiden o så klart blir man ju illamående om det ALDRIG slutar snurra. Gick till läkaren men hon kunde inte göra så mkt. Yrsel är så så diffust. Det kan ju vara vad som helst!
Får se vad proverna säger. Hoppas inget.

Picknick

Idag blir det en kort dag på jobb för att sen åka hem och njuta av en picknick med Nate och hans dagis. Maken följer oxå med. Mysigt.
Vi tar med oss lättare mat(typ frukt, yoghurt och nått kex) och sen bjuder dagis på kaffe och kaka.
Det fina vädret verkar ju hålla i sig. Iallafall här i Stockholm.... Man vet aldrig hur det är hemma. Men det är nog fint.
Bra tisdag! Hoppas resten av veckan går lika fort! :)

Fick sjukt stora liljor av Nate och F i söndags. Min make är galen! Och igår fick jag ett presentkort på medicinsk fotvård av honom. Det har jag önskar mig trots fobi för att visa mina fötter för andra men nu är det bara att ta sig i kragen. Gulp.

<3

Idag när jag kom hem från jobb så pussade o kramade jag Nate extra mycket. Blev så tagen av den tragiska nyheten om pappan som glömde sin 2-åriga son i bilen. Han satt där i åtta timmar och var livlös när pappan äntligen kom tillbaka. Han förklarades senare död på sjukhuset. Men herregud alltså!! Jag tog så illa vid mig. Stackars lilla som satt ensam så länge i den hettan och stackars föräldrar! Herregud!
Jag tänker på pappan...vilka skuldkänslor... Hur orkar man ta sig vidare?
Kände att jag nu behöver ett nyhetsuppehåll för just nu klarar jag inte av fler tragiska nyheter. Speciellt inte när det handlar om små barn som far illa. Mitt hjärta och själ klarar inte av det.

Men åh vad många kramar och pussar jag jag och fick av Nate. Älskade älskade unge!!

Tränar lite

Ingen diabetes! Yay!

Inatt hostade Nate jättemycket så han får idag vara hemma och vila. Jag har legat halva natten och lyssnat på hans hosta, Fs snarkningar och mina tankar angående Nates ökade törst och urinmängd.
Så imorse ringde jag till barnläkarmottagning och pratade med dem. Vi var välkomna ner för att lämna ett urinprov.
Vi gick dit och fick en liten påse som man klistrar fast över snoppen. Heh...väldigt praktiskt. :)
När den satt på plats(efter lite övertalning) köpte vi en festis och tog en promenad. Ca 45 min var vi tillbaka med hela påsen full med kiss. :)
Och allt såg bra ut! Inget socker eller bakterier i urinen. Så skööööönt!!! Femhundra ton ramlade av mina axlar. Kan inte beskriva känslan!
Känner mig lite som "hypokondriemamma" men hellre det än att man inte gör nått....
Jag var verkligen sjukt orolig.

Bilder från mammas och pappas nyfriserade tomt och Valborg.