fredag 8 oktober 2010

Vaktkatt!

Vaknade imorse av att det lät som om några lastbilar lastade av typ en container precis utanför vårt sovrumsfönster. Det bullrade och lät jättemycket, som om den när som helst skulle komma infarande genom fönstret.
Hörde katten gick upp "för att kolla läget" men han kom snabbt tillbaka till sängen. Han låg längst ut på sängkanten och jag la mig bredvid honom och så lyssnade vi spänt tillsammans. Jag sa "Ingen fara Angel.." och då morrade han dovt åt lastbilarna! Hahaha! Så sött!!
När det bullrade till ordentligt nästa gång så morrade han ännu en gång dovt. "Våga bara komma in hit! Jag ska giva er på moppo!"
Då kunde jag inte hålla mig för skratt men försökte dölja det med att klappa och berömma honom.
Alltså! Hur söt kan man bli??! Han skulle minsann skydda sin familj han! Sötaste! ;)

Har fått sova bra inatt, katterna har inte velat springa in och ut så mycket under natten som tur är... Så otroligt jobbigt när de först ska ut, sen in och sen ut...gah! Tålamodsprövande! Skulle vi bo på landet så skulle jag överväga en kattlucka med sensor på! Vågar inte ha det här i stan. Inbrott? Ja men visst...välkommen in liksom.... Nä.

Fredag idag...Några dagar kvar att vila då. :)

Mamma kommer förbi idag och sätter igång jobbet med att måla om vårt sovrum på övre planet. Det ska bli ljuuust! Underbart med lite förändring!
Jag ska kolla vad det är för färg..om färgen är ofarlig för bebben i magen och om jag kan hjälpa till på nått hörn...kan ju alltid sitta ner och måla.... Annars får jag snällt sitta nere i soffan och lyssan på när de jobbar och se till att det finns kaffe....höm....
Känner mig starkare och starkare för varje dag! Dessa 5 veckor från jobb var behövliga för att min värk skulle försvinna. Jag ska naturligtvis fortfarande vara försiktig med fysisk aktivitet... Kommer jag ut och på promenad då och då så är jag nöjd. :)
Jag tror inte att mamma kommer tillåta mig att göra nått jobb i lägenheten. "Du ska inte bära! Sitt ner! Ta det lugnt!" Ja hon har nog rätt...jag MÅSTE börja inse att jag inte kan flänga runt som jag annars brukar! Jag är ju van att ta i och vara stark! Nu får jag vara stark för bebben och mig istället och ta det lugnt och stressa ner.... Svårare än vad man tror....

Borde röja upp köket...jag fattar inte hur två personer kan dra ner så mycket disk på en dag! Va?! Det är ju inte klokt... Nu fattar man vilket jobb mamma har haft som röjt upp efter en hel familj varje dag i så många år....jösses....

Man kanske skulle sätta igång en maskin tvätt.... Klockan är snart tio men det är så grått och trist ute att den känns som sex på morgonen. Seg i kolan!

Shit...bebben är planerad att komma ut om 16 veckor och 3 dagar...det är ju ingenting! Wohoo!
Längtar efter dig lilleman!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar